Lycka och kärlek har för mig blivit ett. Dessa går i min föreställning hand i hand, följer alltid varandra. Kärlek blir inte komplett utan lycka, och lycka blir inte komplett utan kärlek. Innerst inne säger mitt förnuft att detta är en illusion, du kan få det ena utan att ha det andra, men först när du slutar ifrågasätta det, först när du lägger analystänkandet åt sidan, först då kommer något av detta uppenbara sig, och om du har riktigt tur så kommer de hand i hand.